måndag 20 oktober 2008

Sälja sig själv till d*vulen?

Kan man sälja sig själv ibland? Kan man köra vita kanske tillochmed mörkröda lögner för att nå framgång?

Kan man ljuga på en jobbintervju? Vart går gränsen för när man ljuger och när man överdriver eller när man flyttar på sanningen.

Kan man låssas att man är dummare än man är för att passa in? Kan man låssas att man har det jobbigt i förhållandet för att ens kompis inte skall känna att bara de bråkar i sitt förhållande?

Kan man hålla med om sånt man egentligen inte på något sätt tycker likadant om?

Om någon mamma på dagis säger att:
-Vet du att de fick se på film igår på dagis, det tycker jag är oansvarligt.

Men så håller jag inte med, men jag känner ju inte denna mamma heller och jag vill heller inte att vi skall komma på kant med varandra.

Hur gör jag då?

Alltså, till mina vänner är det mycket lättare att säga vart jag står och hur de =) borde stå! Till mina kompisar, ja då beror det på vilken kompis, hur stämningen är och hur "nära" vi har börjat komma varandra. Till mina bekanta är det mycket, mycket svårare.

Ofta träffar mina bekanta mig bara i givna situationer, ofta återkommande, exvis glöggfest hos gemensama vänner osv. Vi umgås i givna ramar och vi känner egentligen inte varandra och vet egentligen inget om varandras värderingar osv.

Nu när man har barn som börjat med gymnastik och simskola ökar ju den sista kretsen. Folk man ytligt lär känna i särskilda situationer. Om då samtalet kommer att handla om, låt oss säga, pedofiler, morddömda eller ketchup på dagis. Egentligen spelar det ingen roll, för problemet är inte att ena ämnet är större/farligare än det andra utan problemet är att jag inte håller med och när man inte håller med blir det lite pinsamt och lite konstigt.

Alltså kan jag komma att "tvingas" låssas att jag är någon annan än jag är, eller så säger jag emot eller så försöker jag att inte hålla med men inte säga emot. Det senaste för att undvika konfrontation och för att slippa vara oärlig mot mig själv.

Om jag vill nå fördelar då? Om jag vill komma med in där det är åldersgräns eller åka buss men inte vara pensionär men ändå se tillräckligt gammal ut för att kunna säga att jag är pensionär och därmed få lägre taxa?

Kan jag överdriva mina egenskaper för att komma med i Robinson, få va med i från Koja till Slott. Kan jag hänga ut min familj och mig själv bara för att göra bra tv för att få hjälp i huset?

Vart går gränserna för detta liksom?

Inga kommentarer: