Barndomsminnen

Min far var här för ca en månad sedan.
Vi kom i samspråk om ditten och datten och hur som, vi pratade om mycket, så tycker min far att jag har otroliga minnen från min barndom. Detaljer, farmors gardiner, dofter, rutiner. Vad som gjordes och vad som sades.

Jag undrar lite ibland när mitt sinne för detaljer blev väckt, jag minns inte att jag var speciellt bra på det när jag var liten, ändå har jag registrerat en otroligt massa händelser och situationer.

Amanda är riktigt riktigt bra på detaljer, hon glömmer inte något. Hon har typ alla sinnena på helspänn 24/7, ja, kanske inte när hon sover men typ.

Douglas likaså. När barnen vaknar upp mitt i natten och ibland skall gå på toa så blir jag fascinerad av hur koll de har på lysknappar och annat. Det är mörkt ute, men de vet exakt vart och vad som skall göras fast de är helt sömndruckna. Om det har legat ett hinder framme, tex dammsugare när de gick och lade sig, dvs om den låg på vägen till badrummet så kommer de ihåg den, de frågar där sömndruckna vart den tagit vägen.

Jag undrar hur mycket minnen ett barn lagrar. Amanda har stenkoll på händelser i Thailand för 3 år sedan. Hon var typ lite drygt 2 år. Det är givetvis lättare om man tittar på kort och pratar om händelsen. Men även så, ok, vi tittar på korten första veckorna efter en resa. Men korten från resan i början av 2006 har vi inte tittat på sedan dess och ändå minns hon. Detaljer, hur hotellrummet såg ut, lite av varje om vad som hänt, om vagnen blev efter eller väskan eller annat.

Jag har inte det minnet av mig själv att jag pratade som de. Kanske kan de bero på att min familj splittrades och vi inte kom att prata så mycket om livet innan dess utan försökte överleva med det kaos och de känslor som jag hade då.

Men jag har mycket minnen, minnen från tidig barndom, hur brorsan och hans polare höll på med att slå tennis på gatan, landhockey. Frukostar på lördagar med ring så spelar vi osv.