Parallellt universum

När jag är på åland känns det ibland som att man är i ett parallellt universum. Jag har skrivit om det förr om hur man litar på varandra i affärer och dylikt. Men det är mer.

Livet utanför känns så världsligt. På stugan finns bara en massa vatten, enar och annat sly. Allt utanför känns långt långt borta. Möjligheten att köpa en läsk eller en pizza existerar inte över huvudtaget och livet har bara sin gilla gång.

Det är mycket trädgårdsarbete, det är mycket med båtarna. Helst på hösten och våren när tiden uteslutande går åt till detta.

Men det är även en av få ställen jag kopplar bort allt annat. Jag latar mig inte, jag vilar inte, jag blir stressad över en himla massa saker som har med stugan och tak och färg och båtar att göra.
Men det handlar bara om sådana saker.

Skulle jag ha något annat jag var irriterad eller stressad över, kan vara en uppsats, kan vara något med jobbet, kan vara något med vännerna eller så, så tänker jag inte på dem och de sakerna.

Jag lägger bort mobilen på ett sätt som jag aldrig gör hemma, sätter ibland på ljudlöst bara för att slippa, men stänga av den helt... så långt har jag inte kommit :-).

Skönt är det i alla fall.