tisdag 29 april 2008

Klädhumör, kan det skifta under dagen?

Personaldag, planering med informationsenheten idag avslutar med middag och ÖL!!

Var i Barkarby och shoppade för ngn månad sedan, rätt många plagg, kjolar och klänningar för våren. Förra veckan märkte jag att jag glömt bort en av kjolarna. Vips, lördagen fick gå i shoppingtecken och var och köpte skor och ngr blusar/toppar för sommaren.

Min plan var att ha kjolen och mina nya skor och en topp idag, det har figuerar i huvvet sedan förra veckan. Fixar mig imorse, känns inte helt rätt, tar kjolen, provar lite toppar. OK!

Stayup´s, nya klackeskor, kjol, topp och tar pendel till Sthlm.
Märk väl, jag har en diger väska med kläder med mig för jag skall nog övernatta i Fridas lgh. Känner mig klädosäker och väskan är rätt full, vilket den kanske alltid är när jag skall ut och bort.

Kommer till jobbet, då är jag helt övertygad.

Jag är inte kjolAnna idag, jag är lite mer rivig, känner att det är en busig och dag med mer klös, byter till stilettklackar och jeans.

VIPS! Nu känns det som att jag är mig själv igen, woha!

Visst är det märkligt eller?

Tänk vad kläder gör och för den delen, humöret gör med kläderna.

lördag 26 april 2008

Intelligens, allmänbildning o dylikt

"Umeås gymnasieelever vet inte vad Finlands huvudstad heter eller i vilket land Teheran är huvudstad. En anmärkningsvärd okunnighet i geografi avslöjades när några studenter från Umeå universitet testade närmare 200 elever i tredje årskursen på gymnasiet. "

Det är ju helt galet, själv har jag ju gått i gymnasiet där... Nu tror jag inte att detta gäller endast för ume och är mer applicerbart och utmärkande för nutidens generation.
Min högstadielärare, ära vare gud i höjden, han gjorde blindkartor till förbannelse. Fråga vem du vill i 7-9A under de åren och alla lär kunna pricka ut floden PO utan att öppna ögonen.
Själv tyckte jag det var urkul med alla blindkartor, för länder, för städer, för floder, för berg.

Intelligent, ja, IQ, EQ, you name it! För mig är det ngt väldigt attraktivt, men det kan ta sig uttryck på så många sätt. Ok om du inte kan alla SAOL´s (Svenska akademiens ordlista) svåraste ord. OK om du inte får över 130 i IQ eller kan alla städer och länder och krossar på de oranga o gröna frågorna i TP. För mig kan det vara lika attraktivt om man är rapp och slängd i "käften". Streetsmarta msk är oxå intressanta, de bidrar till en annan dimension om du bara sitter med en massa IQ höga och akademiskt lagda msk.

Hur vi än är så för mig är humor oxå ett viktigt inslag, msk som måste förklara ett skämt, antingen för sig själv eller för att på ngt sätt bevisa att man har förstått det hela är så himla osensuellt att jag dör. I det fallet spelar det ingen roll hur mkt vetskap en sådan msk har, jag kan ändå inte ta den msk på allvar.

Självinsikt, ironi och ett jävlaranamma, det räcker riktigt riktigt långt.

Men sen givetvis kommer jag inte att kräva annat av mina barn än att de oxå utöver de sociala förmågorna trots allt besitter en hög allmänbildning. Givetvis är jag som alla andra föräldrar stolt över mina barn, tycker de är så mkt smartare än andras... STOPP! Jag tror faktiskt inte att jag tänker just så. Jag tänker däremot att mina barn är jvligt duktiga, tidiga, utan eg jämförelse med andra. Jag ser idag inte ngr problem med deras förmågor.

Så även om jag inte på ngt sätt föringar de som inte har det, dvs allmänbildning, intelligens el dylikt utan verkligen menar o tycker att det finns intressanta bitar där och mkt att lära av. Så... vill jag nog ändå mena på att vissa kunskaper borde skolan och familjerna kunna ge till barnen för att att de själva, dvs barnen skall kunna göra så bra val i livet framöver som möjligt!

måndag 21 april 2008

Fler husbilder!

Här kommer bilder från helgens städning, dock är det kvar en del bråte. Hoppas på att det är rent hus efter nästa helg, att det är spackling och klicka grejsemojs på kvistar på foder och panel.


Extrarummet på nb, vårt tillfälliga sovrum. Har gips, skall spacklas, målas och sättas tapet och lacka golv. Nästan inget kvar va?!

Stora salen, skall vara soffa, matbordet i ek och sen fri yta innan extrarummet. Börjar i alla fall likna ngt, ganska tom va?!

Utsikt mot Enköpingsvägen och söderläge, solen kommer att ligga på de många fönstrena hela dagarna så vem behöver EL?

Ja, se två bilder sen, stora salen, som från tidigare inlägg, vad tror ni passar på den stora väggen längst ned framför soffan? Ska bli skådeplats för Wii o Wii FIT!!

Köket, med fönster mot grannen, norr och entrén.




Utgång till hall, till höger skall det stå en kamin och två fåtöljer.


Whoho! Ett badrum som börjar likna ett badrum, JONAS och THOMAS, love you guy´s. Idag har de även hett på sånt där på kablarna, typ gjutit men så heter det ju inte. Fogat, nej, flytspacklat menar jag ju. Kakel kakel på väggen där, hoppas du kommer till valborgshelg.

Mera badrum, skall bli fin fint det där, under fönstrena skall ett lite romaniskt tassbadkar stå.

Längst in till höger en dusch, framför tvättställ och lådor. Lång process att få in både badkar och dusch, men jag kan stolt meddela att jag vaknade än en gång och utbrast Heureka!

När är ett Ja ett JA och ett Nej ett NEJ?

Jag undrar när man har övertygat ngn något.
När är ett svar på en fråga, ett svar som vederbörande tar med sig och när är det lämnat utrymme för tolkning.
I lördagskväll, ngr öl/cider senare, hamnar som vanligt jag och Matte och min Svärmor i samtal/diskussion.
Jag får en fråga, jag svarar, jag svarar tydligt ja eller nej, sen vill jag gärna lägga in svaret i en kontext, ge en viss förklaring. Självklart! :).
VIPS??
Nu gäller inte svaret för min svärmor längre, nu är det tydligen lämnat öppet för tolkning.
Jag vet få i min omgivning som har så lätt för att svara JA eller NEJ som jag, kanske inte välja lunch!! Det är inte samma sak. Utan jag har en bestämd uppfattning om i princip allt. Jag står för det jag gör och känner och har inga problem att svara.
ÄNDÅ?!
Ändå lyckas det lämnas öppet för att undra om jag egentligen menade det jag sa.. eller hur tänker man? Tror min svärmor att jag ljög första gången? Ljuger gör jag nästa aldrig, är inte så bra på det så det är lika bra att låta bli. Sen hör det inte ihop med min livsfilosofi, stå för det du gör!!

Så eftersom min svärmor är en annan generation, vilket jag här kommer att generalisera, kan jag se en viss tendens bland samma åldersgrupp. Främst de kvinnliga 40talisterna. De är vana att bli tolkade eller att tolka. Rak kommunikation är inte deras grej och därför antar jag att ett tydligt svar kan helt plötsligt sluta gälla. Jag tror inte att hon tror att jag ljög, utan då jag var tvungen att även lämna en förklaring, för att det kändes bra för mig, så fanns det utrymme för att tolka i hennes värld. Det kanske var ett nja.

Hur fungerar då våran/min generation? Jag vet faktiskt inte, jag anser att det fortfarande finns kvar tendenser i samhället bland mina jämnåriga att ett Ja inte alltid är ett JA. Tvivel infinner sig rätt ofta, menar man ditten eller datten.

Jag försöker i alla fall sluta tolka, säger ngn NEJ till pengar efter skjuts, ja, då får de inga pengar, jag orkar inte truga, oja mig, tänka att de vill men vågar inte. Inte längre mitt problem. Vill ngn inte har mer mat, slipp då. Vill ngn gå dit, ja då går vi dit, slutat att försöka för att istället lita på svaret. Mitt liv har i alla fall blivit mkt enklare då jag inte försöker tolka allt som sägs hela tiden.

PS. Sen är jag tjej oxå, självklart är jag inte helt över det hela, jag har en tendes att höra det negativa i kommentarer som gäller mina egna attribut, men det jobbar jag på :-).

lördag 19 april 2008

Hur mkt kan man kontrollera?

Jag säger ofta att jag är medveten om allt jag gör och säger. Jag vill nog hävda att det de fakto ofta är helt sant.
Om jag kommenterar ngns nya frisyr etc, gör jag ett medvetet val. Det kanske inte blev så lyckat, jag har inget behov av att såra människan, men kanske vet även den som just ordnat sin frisyr att den inte är den bästa. Hur tycker ni att man skall kommentera det?
På sedvanligt fegt svenskt sätt:
- Va fin du blev!
Då står vi båda i en situation som eg är för mig rätt pinsam för vi båda vet att det inte är sant.
Skall man låta bli att säga ngt så är det för mig oxå en lika pinsam situation för att vi båda vet att ngt har hänt, det är ju uppenbart att ngn har ny frisyr lixom.

Då passar det mig (och så får jag det ur mig) mkt bättre att bara kommentera, notifiera,
- jag ser att du fixat dig, ja, jag tycker nog att det var bättre förr, annan färg eller form passar dig bättre.
Egoistiskt för många, befriande för mig.

För några år sedan hade jag nog lagt till att jag även inte gillade det jag såg, har idag förstått att den informationen kan vara överflödig. Anna 2.0 är trots allt lite mer diplomatisk! Konstruktiv kritik!

Men trots allt medveten, när jag väljer att skvallra tex, är jag helt medveten om riskerna, vem jag säger vad till och har då redan kalkylerat med att ta riskerna för att informationen skall läcka ut till fler än nödvändigt.

Jag har inget att dölja, jag skäms inte för ngt jag gör och ser därför inte ngn större konflikt i att jag kan bli konfronterad.

Men ändå, igårkväll, fick jag egna tvivel. Klart jag förstår att jag inte är en robot, vilket alla som känner mig, nog skulle avskriva rätt snabbt. Lite för spontan och lever kanske ut lite fler känslor än andra verkar vara en återkommande kommentar om mig :-3. Klart jag förstår att jag inte kan ha koll 100% på allt jag gör och säger.

Så vad menar jag då eg, långrandig som jag kan bli :-].

Jo, att det medvetna valet är just det, medvetet. Jag kontrollerar inte allt, men den handling jag gör står jag för till 100% och då är det eg för mig oxå en kontrollerad handling även om den är spontan, fel, sårande eller helt enkelt galet underhållande.

Vad jag kan känna är att många vill säga och göra det jag gör men ändå säger tex,
- Va fin du blev.
Trots att det inte är sant, trots att de eg inte tycker det, enda anledningen är att den är konventionellt rätt.
För mig är det att ljuga både för sig själv och för den andra, men kanske främst göra avkall på sin egen integritet.

Jag tror och hoppas att jag inte är så konventionell, även om jag oxå följer mainstream många gånger.
Den här bloggen är väl bara ett bevis på det eller?

Jag antar att jag kommer att upprepa detta ngr gånger fler denna vår.
Jag mår så jvla bra!
Kanske främst för att jag känner att jag har hittat den balans som saknats mellan min spontana ärliga sida och den konventionella diplomatiska.

Under ngr år försökte jag nog anpassa mig alltför mkt då jag fått och hamnat i många situationer där konflikter uppstått pga min iver att vara tydlig, ärlig och markera detta. Anpassningen och diplomatin gjorde nog att jag ngnstans förlorade min passion och min livglädje.

Jag måste helt enkelt få ur mig!
Jag kan inte gå och bära på ngt, jag vill leva ut mina känslor och lustar annars äter tankarna upp mig. Jag vill inte bråka, mitt liv har sällan varit så konfliktfritt som det här året. Det är underbart!

Jag gillar att argumentera, diskutera, det antar jag att ngra fler skriver under på :). Men det är ju eg inte samma sak, utan mer en stimulans, en mätning av kapacitet och intellekt och kunskap. Jag älskar att spela djävulens advokat, diskussionen isig kan för mig många gånger vara mkt mer stimulerande och viktig än sakfrågan. Givetvis så länge det inte är ngt personligt som hänt utan när det rör sig om ideologier och livsåskådning.

Så till mina tvivel, kan jag behålla den här balansen? Kan jag då vara medveten och göra 100%:iga val? För likt en missbrukare så är jag rädd att den befriande känsla det är att vara ärlig och spontan skall gå överstyr och att jag inte kan välja mina fajter och börja ta fler strider än nödvändigt! Jag hoppas och tror inte det men ändå lixom, när lusten är stor och man går in passionerat för ngt kan det vara svårt att sätta gränser. Jag hoppas och tror, kanske är tvivlet ett bevis på att jag kommer att lyckas, att jag stannar upp, tänkter efter och än en gång är på väg att göra ett medvetet 100% val!

torsdag 17 april 2008

Vart tog den här dagen vägen?

Vissa dagar är ju bara galet upp och ned, när kl var 14:30 och fika, eg em fika för de flesta kändes det som att kl var 10. Nu vips är kl tjugo i fem och hep, jag fattar ingenting. Vissa dagar tar som aldrig fart på ngt sätt, det känns som att jag knappt har börjat jobba fast jag har gjort massor men när det inte är sånt som går att lägga på hög och typ visa upp så känns det som en ständigt pågående process att komma igång.

Läste om duktig flicka syndromet som ständigt återkommer, självklart lider jag väl en del av det, men känner att lixom webb 2.0 så finns det en Anna 2.0 efter årskiftet.

Anna 2.0 lider inte av samma duktig flickasyndrom, Anna 2.0 kan vara j-ligt nöjd även efter en sådan här dag då jag eg bara underlättat andras arbete utan att det eg syns eller har minskat min To Do lista. Anna 2.0 är rätt mkt mer självisk och mår ruskigt bra fnv! Även om den här dagen inte kommer att läggas som de mest minnesvärda om den ens har hänt och existerat för den tog ju aldrig fart!

onsdag 16 april 2008

Lunchplaner!

Varför har jag inte matlåda varje dag,
Under mina arbetsår på bostadsförmedlingen har min kollega/chef Martin bestämt otaliga lunchmenyer för mig.
Det är inte heller helt ovanligt att jag ringer Matte för att få veta vad jag skall äta.
Hur kommer sig att folk, msk vet vad dom är sugna på?
Jag vet bara att jag ärsugen och jag vet bara hur man tackar nej till olika förslag men kan tyvärr sällan gällande lunchplaner ha ngn kreativ åsikt.

Hur kommer det sig? Välja färg, kakel, namn på barnen, massa stora val, det kan jag göra/ta på en pissminut, men inte välja en simpel lunchrätt??

Idag?

Kl 13:16 blev det en kopp te och en Wasa Sandwich!!

måndag 14 april 2008

Glass i stora lass - Lakritspuck!!!

Äntligen Lakritspucken är åter i handeln!
Kanske en av världens godaste glassar, näst efter 88:an och GB Sandwich.

Jag var en stor glassoman för några år sedan, typ hela mitt liv. Sen vet jag inte vad som hände, blev jag vuxen?! NÄääääää, det vägrar jag tro på.

Jag vet att Frida vår systerdotter, eg Mattes systerdotter men ändå, Frida alltså.
Frida var hos oss rätt ofta innan vi fick barn och bodde i Sthlm. Att vi drack OBOY till frukost var lixom för henne ett bevis på att vi inte hamnat i vuxen och föräldrafällan ännu. Dit tänkte vi oss aldrig bege oss. Tyvärr måste jag säga att OBOYdrickandet på helger har stannat av, dock sker det, det vill jag bestämt påpeka, men tyvärr allt mer sällan.

Så även med glass, jag har lixom sedan jag blev gravid med Amanda inte gillat glass, men känner att senaste månaden har smaklökarna börjat göra sig hörda och skrika efter glass. Kanske hör det ihop med allt annat som börjar släppa efter att ha varit mammaledig och bildat familj.

JAG är på VÄG ut ur MAMMABUBBLAN!!!

Jag är ånyo ANNA som oxå förvisso är mamma, älsk.... ja ni vet.
Så vad handlar det här inlägget om då?!

tisdag 1 april 2008

Bygga hus

Som ni förstår så har kraften och orken och lusten att skriva inte riktigt infunnit sig förrän nu.
Fast det varit melodifestival och allt och Carola har misshandlats i pressen.

Här kommer i alla fall lite nya bilder på Missionshuset, som vi någon gång under första halvåret 2008 kommer att flytta till :-)).

Några bilder på hur det såg ut från början så det blir lite positivt i alla fall..


Ny fasad södersidan först, solen lär ligga på här från tio typ till solnedgång.



Gavel mot Enköpingsvägen.


Norrsidan, ingång mitt på huset.


Här kommer man in från hallen mitt på huset. Till höger börjar första köksbänken som har en bardisk, i alla fall kommer att ha :-)). Rakt fram är söderlägessidan och Enköpingsvägen, rummet är 11 meter långt och 8 meter brett. Går man rakt fram när man kommer in i salen. Tittar man till vänster, vilket man inte riktigt ser så skall en Jotulkamin stå där, murstocken är mitt i på väggen.


Här ser man kökets upplägg, två disk/arbetsbänkar mitt emot varandra, emellan dem en köksö och till vänster en vitvaruvägg med kyl,frys, ugn osv.


Går man rakt fram och bakom kyl/frysväggen är rummet 11 meter långt, där det är tre fönster ihop, skall matsalsbordet i ek från förra vardagsrummet stå, längst ned mot väggen blir soffplatsen och som ni förstår kanske det kan bli en stor väggtv eller nått sånt. Det är matte värd efter allt slit!


Går man ned till väggen där väggtv skall sitta och tittar åt andra hållet, dvs österut enligt väderstrecken så har vi ett extrarum, det är ca 16 kvm stort och skall innehålla en kakelugn som skall flyttas från övervåningen.


Köket sett nedifrån, öppningen längst upp i kortets vänstra hörn är ingången från hallen.


Här skall köksbordet stå, även den bortre arbetsbänken får en bardisk, huruvida det blir barstolar etc på båda sidor får vi väl se, men vi behöver avskärma köket och även ha en stänkvägg och tanken är väl att laptoppen eller ngt lite Mac står i köket och är tillgänglig för tv och internet.