Tonåring idag?

Det är underbart att vi har 7 syskonbarn.
Det gör att man ifall man har viljan kan man hänga med i utvecklingen.
Man kan följa slang, mode och attityd, de spänner över åldrarna om vi räknar våra små, 3,5 år till 20 år och är då allt som allt 9 stycken kusiner.

Något som har varit mkt roligt är att följa flickorna för de är så mkt mer än vad mina kompisar och jag var när vi var i samma ålder. De tar för sig på ett helt annat sätt och det känns jvligt rätt i dessa tider.

Men sedan är det ju oxå sjukt roligt att följa deras kärleksliv. Helst när de är tvärsäkra att de träffat sina drömmars man vid 15, 17, 19 års ålder. Aj vad den kärleken svider och det är hopplöst omöjligt att resonera med dessa att det går över, att det kommer att finnas andra lika starka.

NEEEEEEJ skriker dessa flickor. Det kommer det visst inte att göra.
Ja, nu kanske det är så att de alltid kommer att ha en särskild plats för dessa i sina hjärtan, det tvivlar jag inte på. De kommer oxå att minnas dessa som sina största kärlekar men det kommer andra, tro mig som är lika betydelsefulla om inte mer.

Det är oxå roligt att resonera om livet och hur man vill livet skall te sig.
Hur vi än vrider på det så är ändå tonåringar idag lika osäkra på sig själva och vad de vill precis som alla andra generationer för dem.

Det har kommit så mkt mer att leva upp till och stressen för dessa tonåringar är jag liksom inte avundsjuk på.

Ibland kan jag känna att visst vore det gott om vi hade haft mobil med kamera och annat när vi var på krogen och letade killar/tjejer. Men faktiskt ganska skönt att det inte fanns, idag måste man ständigt vara rädd att fotas och hängas ut på ngt konstigt sätt av ngn avundsjuk person eller elak mobbare.

"Alla" tonåringar super och givetvis skall de oxå röka, jag förstår bara inte. Jag trodde verkligen att det grupptrycket hade lagt sig, jag bara kan inte låta bli att tycka att det är så mkt socialgrupp C. Jag vet, förlåt, korpulenta par i joggers och bylsiga mörka t-shirts, snötvättade jeans och rökning är ju bara så ... Helst rökare som blåser ut rök i näsan, då tror jag ärligt att jag nästan skall kräkas.

Det är ngt som jag i alla fall blir besviken på, sex, one night stands och olycklig kärlek, ovisshet och beslutsamhet, bring it on. Men varför, varför, varför? Rökning?

Jag blir liksom ledsen när jag inser att grupptrycket fortfarande är så starkt, jag trodde och hoppades att nuvarande generation hade fått mer med sig i modersmjölken. Att nu skulle stordåd uträttas och jämnställdhet behövdes inte uttalas längre, det var en självklarhet.

Jag bara hoppades att nya generationer skulle ta allt ett steg längre och att just grupptrycket skulle erodera.