Julbord

Vi får stor hjälp av våra mammor med att va med barnen.
I år lär det inte bli något regelrätt julbord via jobbet utan vi skall göra annat jippo på ICA's provkök och sedan fest i Sthlm i Januari i nya lokaler.

Jag... som tidigare fått gå flera gånger på Gondolen, nu senast på Ulriksdals värdshus.

Så jag funderar om vi skall bjuda tanterna på julbord.

MEN, det är inte billigt och är det värt det hela? Det går snabbt över och beroende på tillstånd den dagen kanske man inte alltid maxar tillfället. Ibland är man inte sugen och så har man bestämt dagen sedan länge för att få plats och så äter man typ en liten tallrik.
Då känns det liksom onödigt att ha betala tusentals kronor för härligheten.

Själv äter jag oftast bara saker från fiskbordet och lite från kallskuret. Det varma, köttbullar, prinskorv osv tar jag väldigt lite av. Jag misstänker att jag går på de dyrare grejjerna så så långt är väl allt väl om man skall maximera tillfället.

Jag kan ju inget om ställena och dess stil, klass i förhållande till pris här i Uppsala. Däremot verkar det finnas en massa mysiga ställen som kanske inte finns i Ume. Det finns mer herrgårdar häromkring om bedriver konferens eller annat som gör att de har julbord.

När jag var liten åt vi alltid julbord på brukshotellet i Skelleftehamn, mina minnen av detta är att det andades en otrolig charm. Det fanns cigarrrum med öppen brasa, pingisbord och annat i källaren som vi barn kunde springa runt bland. Jag hade strumpbyxor och någon klänning för det året.

Minnen som jag gärna för över till mina barn, problemet är bara att det känns så dyrt. Det är svårt att veta om kostaden stod i samma paritet till inkomst som det var förr eller så bjöd Rönnskärsverken familjerna, vad vet jag, får fråga Pappa vid tillfälle.

Men det finns för mig en enorm känsla, mystik och charm med julbord i rustik miljö. Den julstämning som det bidrar med livar upp i det regn och slask som jultiderna representeras av numera. Jag har svårt att få en riktigt julkänsla nuförtiden. Kanske för att man blivit äldre och mer desillusionerad eller bara för att kommersen känns obscen nuförtiden.

Vad det än är så har i alla fall julen varit något att längta till för mig utifrån mysfaktorn. Som skilsmässobarn finns det också ganska många negativa minnen och aspekter kring julen men det har mer med själva familjesammansättningen att göra och inget med en vit jul mot röda lyktor och värm i atmosfären från ljusen och granen i hemmen att göra.