Videofilma familjen

Jag har inte köpt idén med att ha en videokamera. Jag kommer säkert att ångra mig den dag jag får barnbarn och skulle ha velat visa mina barn hur lika de är sina egna barn när de var små...

Det är galet hypotetiskt men jag kan bara inte förstå själva poängen med en videokamera. När skall man liksom samla sin familj och se på filmerna och varför skall man se dem? Vad fyller det för funktion?

Detta ständiga minnas tillbakagrej, det är inte så mycket för mig. Visst jag kan gärna prata om cirkusen eller turkiet och så. Jag kan prata om galna ex och mitt eget galna beteende. Men det är ju tillfällena som styr. Jag gör det inte jämt och ständigt och jag gör det som alla andra gör på ungefär samma sätt som de flesta gör.

Vad är det som förändras i och med att man ser sig själv på film? Vad är det som förstärks och som inte själva minnet och om möjligt foton kan bistå med?

Ja, man får göra hur man vill, det är väl ett galet meningslöst skäl att bry sig om vad någon annan gör med sin videokamera. Men si, det är inte så lätt, för jag blir så himla lätt fascinerad av saker jag inte förstår.

Jag vill verkligen bryta ned det hela och försöka klä mig i den personens skinn och stiga djup in och bara hänga med, vad driver och vad ger det och hur och varför och alla andra saker man kan fråga sig.

Så är det någon som kan delge mig varför man videofilmar annat än att det är kul att se ibland?