Paradigmskifte

Står vi inför en mycket större kris än vi kan ana i världen 2009? Hot om att USA´s banksystem kollapsar och andra domedagsprofetior.


Hur många mer kommer att få gå från sina arbeten och när alla varsel börjar träda i kraft och folk går kommer ju en massa följdeffekter av det hela. De som servar företagen som varslar med varor, tjänster mm drabbas då färre behöver deras tjänster och någon annan är beroende av deras beställningar osv. Katten på råttan och råttan på repet hela vägen ut.


Kommer något ytterligare hända? Får detta konsekvenser på tex vårt sätt att se på miljön och vårt sätt att konsumera? Kommer det att bli en tillfällig svacka och vi återgår till vår snabba väg att utnyttja jordens resurser och lyxkonsumera så fort vi närmar oss en högkonjunktur igen? Mest saker när man dör vinner, kanske dör innan den får mest saker tänker jag, alltså att den stora massan som har levt en ganska materialistisk början av 2000 inte kommer att finnas kvar som stereotyp på samma sätt.


För några år sedan var det väl en väldigt ovanlig situation med låg inflation och högkonjunktur, det hade man inte riktigt sett så ofta. Nya samhällsekonomiska argument och nya konjunkturindikatorer dyker upp och vad vet vi egentligen om framtiden?


I och med detta känns det som att vi står inför någon form av paradigmskifte, vi kanske redan har passerat ett sådant när historikerna skall titta tillbaka på den här tiden om en massa år.

Kommer vi att omförvandla våra drömmar och mål? Hur viktigt är karriär och framgång? Både nya generationer och andra ekonomiska förutsättningar skapar möjlighet att något kan komma att hända när det gäller sättet att se på hur vi mäter lycka och i det framgång.

Egentligen ingen ny spaning när det gäller de nya generationerna ungdomar eller i stort men kombon gör att vi kanske är fler som ändrar vårt sätt att se på saker och ting eller så är min egen generation så invand i sin egen tid och fortsätter springa som en duracellkanin och leva upp till en massa förväntningar satta i en helt annan tid av föräldrar och skolgång som inte existerar idag.

För mig som jobbar med IT, webb och allsköns utveckling däremellan kan ju lätt tankarna föras över till IT-boomen vid förra lågkonjunkturen men så verkar det inte se ut just nu på arbetsmarknaden. Visst jobben växer inte på träd men att ha en webbplats, ett intranät och att satsa på de digitala medierna verkar vara rätt vedertaget 2009, frågan är bara hur visionär och extravagant och webb 2.0 -aktig de skall vara.

Oavsett så vet jag inte om det är åldern eller annat att göra men jag tycker det skall bli spännande att följa utvecklingen. Kanske för att jag ser på den med andra vaksamma ögon denna gång. Tidigare när liknade skeeden funnits har min ungdom och någonstans tankarna på att det där rör inte mig hägrat och idag finns ett helt annat ansvar för ens barn och bostad.

För att citera en av EPA Productions opublicerade klipp (där de är automatisk dörrsvarare).

-Jag står här mitt i livet!