Varför pratar folk inte med varandra?

Jag blir så less på alla som har stolthet, dum stolthet och som tycker att allt och alla skall komma till dom.

Hur kan det vara viktigare hur något utförs, än att det utförs?

Om du lånat ut något eller har något att låna ut så gör du det inte för att du inte tycker att de som lånar är tillräckligt tacksamma, men du säger inget utan bara bygger upp dina irritationer och förväntningar på att personen skall en dag komma på hur tacksam den är... Det kommer inte att hända liksom.

Din partner uppmärksammar dig inte så mycket som du vill, du blir sur och bygger upp irritation och en dag brister du för att partnern kommer hem med zuccini istället för gurka!!!
Istället för att säga som det är, hej du ser mig inte, jag är ledsen.

Om du ber om hjälp och får nej, så säger din stolthet att då får det vara, men är inte ditt behov av hjälp större än att statuera exempel och ha kvar din höga stolthet, och markera att du behöver inte böna och be!!! Varför kan man inte böna och be? Vad förlorar man då?

Vad är stolthet?