Jag är en slacker, jag gillar att gå bekvämt och ledigt klädd när jag är hemma. Har varit en träningsbyxtjej utan att egentligen ha tränat så mycket.
Fast det är inte riktigt sant, när jag läste min dagbok/elevkalender från slutet av ... talet så verkade jag träna en hel del, var ute och sprang och så. Sen kan jag ju lungt säga att travet var ingen solsemester.
Men, åter till träningskläderna, rättare sagt mjukiskläderna, de åker på så fort jag stiger innanför dörren, det är absolut en av de tre första sakerna jag gör när jag har kommit hem.
Förr om åren var byxorna inte så snygga, det var championbyxor med resår i midjan och runt fötterna, de var bylsiga och stora i storlekarna. De var glansiga så kallade kickersbyxor med revär... jo, säkert, jag har haft sådana. Men främst var det sköna collegebyxor utan form.
Tyvärr finns det en tendens att växa i dessa byxor, som gjorda att sitta framför tv och smaska i sig chips och dip. Det gjorde att det till slut var det enda som faktiskt satt skönt och vågen visade på alltför höga siffror.
För något år sedan bestämde således jag och Matte, att nu får det vara nog. För att vara attraktiva för varandra och för sig själv så var det slutsläppt i varandras närvaro. Den spärren, när man börjar släppa väder, kommer ofta efter att någon varit sjuk, eventuellt haft magsjuka, eller man varit grymt bakis eller något. Helt plötsligt har man kommit in i en annan division i sitt förhållande, man är inte blyg eller kontrollerar alla hämningar längre.
Så vi bestämde att väder, ja det släpper man på toan eller ute eller i ett annat rum. Vi försökte att sluta ha mjukisbyxor men si, den var inte så lätt så mjukisbyxorna åkte på igen.
Jaha, då fick vi ta det till en helt ny nivå och köpa dyra designers eller i alla fall de dyrare versionerna av adidas utbud. Varför dyrare då? Dyrt är alltid bäst, så har jag fått lära mig... Nä, men genom att lägga lite mer pengar på slackerskläderna så är man i alla fall en snygg slacker och det är f**n så mycket bättre än en sjaskig slacker.
Nu är det så att Matte nästan kan få åka på Ica Maxi i sina mjukisbyxor, de har till och med pressveck!
Jag har en vän som har en galet stor slackergarderob men den har kostat för det är mer en slackergarderob värd Madonna eller dylikt. Det är snygga overaller i plysch och annat. Men efter att ha byggt upp denna sköna glida omkring garderob så saknades en del schyssta kläder nu när hon skulle ut i arbetslivet efter många års studier. Ja, då var det bara att bege sig till närmsta ekipering och trolla fram en snygg arbetsgarderob med dräkter och annat som kan behövas.
Så på något sätt är det rätt viktigt även hur vi ser ut när vi går hemma och drar. Det gäller även när vi är hemma och tex ammar. Jag vägrade gå omkring i tråkiga t-shirt, stora bylsiga sådana man kan få gratis på ålandsfärjan när man köper en whiskey eller några lådor öl. Jag vägrade gå omkring med kräka på så jag duschade varje morgon och klädde på mig en vanlig tröja och givevis slackerbyxor.
Jag tror också, jag vet av erfarenhet att det är så himla lätt att sjangsera och sluta bry sig och till slut blir det bara en nedåtgående spiral. Så alla Marlena Ivarsson och nu Amelia och annat som spekulerar varför vi inte attraheras av varandra längre i förhållanden i Sverige så tror jag en stor orsak är just detta.
När vi kommer hem då pustar vi ut och gör oss fula, medan vi hela dagen har varit vårt bästa jag för att då skall andra se oss, arbetskompisar, busschafför eller vem som. Så kommer vi hem till den vi allra mest borde vilja göra oss fin för och klär ned oss.
onsdag 11 februari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar