Snabbspolarnas mästare, det är jag!

Jag har just sett 12 avsnitt av True Blood fast jag inte tyckte det var bra. Jag har legat till halv två inatt och sett sista avsnitten på delvis snabbspolning. Det var mest porr och konstigt tyckte jag, kanske för att jag såg det mesta på snabbspolning :-). Men ändå skall jag se på´t.

Förstår inte, har alltid snabbspolat, glamour som jag såg på 90-talet spelade jag oftast in och såg efter jag kom hem från casinot på snabbspolning. Jag har fått byta ut flera videospelare och jag är rädd för att IPOD:en kommer att krascha snart, (men då får jag en ny... hi hi med 120 gb,precis som matte...). Det som var bra med video var att man kunde tracka bilden så att man såg texten bra medan man körde på snabb hastighet.

Ipod:en funkar inte lika bra för sånt tyvärr så en del info går liksom förlorad då det inte finns någon text.

Det är liksom spännande men ändå inte tillräckligt värt att lägga 12*40 min av min dyrbara tid. Så även böcker, de överblicksläser jag oftast, väldigt få böcker utom faktaböcker som jag läser varje rad på.

Men så läser jag varje rad säkert 5 gånger i faktaböcker oxå ibland för jag drömmer mig bort och fattar inte ett dyft av vad jag läst.

Men jag känner att detta symboliserar rätt mycket med mig, jag vill veta, jag vill ha ett hum, men har bråttom till nästa punkt och är inte här och nu särskilt mycket och sen är jag ledsen för att jag tex inte har något att läsa eller se. Detta samtidigt som mitt enda mål när jag läste eller såg på avsnittet var att se/läsa klart.

Tvångströja?!! Haha, ja, jag lider ju inte direkt men nu måste jag jaga nya serier att se eller försöka mig på en bok för det är lite avsnittstorka i USA och jag gillar inte att bara kunna se ett åt gången.

Det går inte så bra ihop med min tanke på att komma isäng i bra tid nu i vår. Halv två är senare än jag vågar säga till Matte så jag får väl låsats som ingenting om han undrar även om han har läst detta får jag väl bara vissla. Tyvärr är det ju så när man bott länge ihop och känner varann så bra som vi, att han läser mig som en öppen bok, hinner knappt höra klart frågan innan han redan vet vad jag skall svara.

Haha, jag är alltså rädd för Matte, fascinerande, ähh så är det ju givetvis inte, men jag gillar inte att göra honom besviken och det blir han då han vet att jag inte sliter mig från IPOD:en eller annat som jag snöar in på.