MSN - roligt på jobbet?!

Det är fantastiskt, när man sitter i kontorslandskap, så är man fri att kommunicera via MSN med sina kollegor utan att alla kan höra detta, so far so god!

På bfs där jag jobbade tidigare försökte vi anamma detta men vi var bara några få tjejer som följde principen.

På mitt nuvarande jobb är det en nödvändighet att kommunicera via MSN vill säga.

Jag gillar att jobba med utvecklare, män eller kvinnor, ja det kanske inte är viktigast men det är rätt roligt att jobba med manliga utvecklare, har heller inte prövat så många av kvinnligt kön, just av den anledningen att de inte är så många.

Så i vår enkla kommunikation, ironiska, dryga, spefulla eller dylikt så är det inte helt otroligt att ett leende kommer över mina läppar, skitsaker egentligen, men roliga där o då, vem öppnar länken först, vems fel, vem skall göra vad för vem o en massa dumma syftningar.

Vilket som, det är kul, jag skulle skratta högt om jag inte stod i kontorslandskap.

Men se, kul på jobbet är ju inte en självklarhet förstår ni.

För det första, nu undrar ju andra, det måste det ju vara något riktigt roligt för jag har ju så kul. Men problemet är ju att det är så internt i det läget att det inte går översätta. Det är svårt att dela med sig och det blir lite tokigt när någon undrar och det ända jag kan säga är, äsch, det var inte särskilt.

-Jo, för dem är det ju något särskilt eftersom jag är så glad!

Njae, kul internskämt kanske jag slänger ur mig då och så har jag just exkluderat männinskan brevid mig som undrar så snällt.

Jösses vad det finns saker man skall och borde ta hänsyn till.

Sen finns det fler aspekter. Jag är ju en inte direkt lågmäld och försiktig person. Jag hörs och syns en del. Jag diggar ikapp till musiken och då passar jag på att tacka för att vi fått Spotify, kan man vara troende och tillhöra en sekt så skulle det just nu vara Spotify som jag tillbad.
På detta så kommer således dessa MSN diskussionerna, jag utger inga ljud, men jag antar att mitt kroppsspråk talar sitt egna högljudda språk.

Ja då finns det de som tittar och kunde de så skulle de titta mycket ogillande men nu så känner jag bara vibbarna. Shit hon har roligt på jobbet, så får det ju inte gå till... Att titta ogillande är ju inte riktigt tillåtet om jag faktiskt inte ger ifrån mig några ljud... Då går det, då får man faktiskt inte klaga på nått, för vad skall de ta på i det läget? Du ler, eller? Njae, då hade nog Anna sparkat bakut, nu kan jag bara le i mjugg för att den personen lider mer än mig.

Ja vad gör man? Är man mig så skiter man i det, i det läget att det inte får mig att ändra mitt beteende. Jag älskar MSN, vara synisk med mina utvecklare och digga till 80´tals musik.