Att hitta sitt nirvana är inte lätt, i alla fall inte för mig.
Jag är liksom aldrig nöjd, känner sällan mig lugn i det som är och får ständigt jobba på att leva här och nu och inte igår eller imorgon eller som vanligast om en stund/senare.
Jag har blivit miltals bättre, går knappt att jämföra.
Men efter en sådan här långledighet när jobbet närmar sig i morgon känns tiden så knapp. Jag har ju inte hunnit med något tycker jag. Jag borde ha gjort mer spirituella saker med mina barn, både museum, bio och utelekar på isrinken.
Jag borde ha hälsat på massor av människor och mina barn borde ha fått leka med alla lekkamrater de har över hela landet.
Jag borde ha bjudit fler människor på middag och spelat spel och umgåtts.
Jag borde ha vilat mer och tagit tid för mig själv och gått ut och gått.
Så går mina tankar, hur går era?
Det har på många sätt varit en underbar jul och nyårsledighet. Jag har varit mycket med barnen, vi har träffat folk, gjort roliga saker, tagit det lugnt.
Så jag har ju gjort allt som står där uppe, jag har tidigare provat att bara vara på resande fot och hälsa på alla bekanta, det har inte gjort mig mer förnöjsam.
Jag har även tidigare provat att ta det mer lugnt och inte varit förnöjsam.
Så denna gång har vi ändå försökt hitta en bra balans och där vi trivs fantastiskt bra hemma i huset, där det ger en ro och där det aldrig sinar saker att göra.
Men ändå börjar mina tankar mala runt, som tur är finns då Matte som kan påminna mig om att vi just gjort allt som jag vill men i måttliga doser och att vi provat andra lösningar och jag har inte känt mer harmoni då heller så varför ens försöka? Går det att hitta det där nirvana.
Matte har i ett inlägg i ett av sina bloggar pekat på en viss avund till den förnöjsamma men även en viss avståndstagande då han alltid vill veta och se mer.
Det är tyvärr inte riktigt det jag känner inom mig, utan det är allt som oftast känslan av otillräcklighet, duktig flickasyndromet som kommer ifatt och där jag kunde ha gjort allt mycket bättre och använt tiden mer effektfullt.
tisdag 6 januari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar