Trist och/eller tråkigt?

En god middag, sittandes ned, hemma, tillsammans + gott vin = samtalet går som vanligt kring ALLT mellan jordens magma och termosfären.

En av frågeställningarna som dryftades är vari skillnaden ligger mellan att ha tråkigt och trist?
Det kan nästan inte bli annat än en subjektiv bedömning beroende på vad man lägger för värde i dessa ord.

För mig är det att ha tråkigt likamed att man egentligen inte har så många alternativ just där och då. Att man är lite rastlös och har svårt att finna någon vettig mening med det mesta.

Att ha trist är verkligen inte kul, ser man på tyda.se eller andra lexikon så är skillnaden mellan trist och tråkigt marginell både på svenska och engelska.

Men trist har synonymer som grå och glädjelös och det är väl det jag vill poängtera är skillnaden mellan orden och dess innebörd.

Jag har ofta haft tråkigt, livet, dagen eller vad som helst kan te sig enformigt och då blir jag rastlös och får tråkigt. Barns kommentarer att de inte har något att göra är att ha tråkigt. Det kan gå tokfort mellan vändningarna. Fullt upp i 120 knyck och sen 5 minuter senare har i alla fall jag tråkigt.

Men jag har väldigt sällan haft det trist, det låter deprimerande. Jag kan erinra mig någon enstaka fest då jag faktiskt haft det trist.

Jag fick höra en berättelse om en kompis som var på fest och på festen fanns det ca 6 personer som de mer eller mindre försöker göra slut med som kompisar då de tar all energi. Dessa människor har tydligen inte så ofta kul och har svårt att delta i det evenemang de är på och gick helt sonika och satte sig i ett hörn för sig själv.

Ni har säkert varit på fester med sådana personer, de sitter och tittar ut över folket, går och fixar en grogg då och då. De ser ut som de sålt smöret och tappat pengarna. De pratar inte så mycket med varandra och ca 1,5 timmar efter att taffeln/middagen är avslutad och de suttit i hörnet hela tiden börjar någon titta på klockan och de andra tar efter och så börjar de röra på sig. Då på vägen till jackorna måste de gå igenom folkhopen och helt plötsligt deltar de i festen, några roliga kommentarer sägs och de skrattar till. I alla fall en av killarna och kanske en av tjejerna av de 6 personerna, de som tydligt är roligare utan sin partner. Sen går de hem.

Jag undrar vad de tar med sig när de kommer hem och vad som får dem att komma till nästa fest. För mig är detta symbolen av att ha trist. Men säkert gör den sista promenaden genom folkhopen att de kommer ihåg kvällen som ganska rolig och fartig ändå...

Det gör att trist även får en ytterligare dimension, att ha trist är dränerande på all energi, det är väldigt långt ifrån en positiv känsla.

Vari ligger er skillnad mellan trist och tråkigt?