Nätdejta

Jag tycker det verkar så himla spännande att nätdejta. Vid behov är det absolut ett givet alternativ. Hamnar jag i läget då jag vill träffa någon att leva med så känns det som ett ganska schysst upplägg.

Tänk att bara få peka och välja... Dig, å dig, å dig... men inte dig vill jag ha! Att alla får göra samma lika, alla har samma chans att välja till och bort någon. Sen är det givetvis inte helt rättvist, vi har ju olika företräden rent fysiskt, vi bor geografiskt långt ifrån varandra. Någon har barn, andra vill inte ha barn. Någon är inte så bra på att skriva och kan uttrycka sig osv osv.

Men att få klä upp sig, vara förväntansfull, lite nervös, stämma träff. Se vad som händer, vart det leder. Idag att våga säga, du, hallå, men det här känns ju meningslöst och våga gå.

Båda har ungefär samma förutsättningar, båda vill ha sex, båda vill träffa någon och beroende på vilken person vi möter så händer det olika saker och leder till något kortvarigt, långvarigt eller inget alls.