Twitter i twatt!

Varför skall man twittra, frågorna om detta brinner som en löpeld genom cyberrymden.
Hajpat, en modefluga, blotta sig ja, samma grej som för bloggen för något år sedan, flödet av frågor och svar känns igen.

Varför twittrar jag? Hm, samma lika som för bloggen. Lite exhibitionist, lite för att knyta vänner och bekanta närmare och lite för att nätverka och lite för att hänga med i utvecklingen.

Men jag vet inte om frågan måste besvaras ens med så mycket?!
Det jag har svårt för är att en del gör det och sen påstår att de inte ser meningen och slutar. Men herregud, det är ju som grupptrycket när jag gick i skolan och en del började smygröka.

Ska detta aldrig ta slut tänker jag? Jag har skrivit om det förut och tydligen nu igen.

Först måste man väl göra sin egen research, inte bara hänga på?! Eller tänker jag helt fel här?

Självklart skall man prova på och ge upp är ju inte alltid något fel eller ett nederlag. Det är många saker som inte varit min grej och för att veta att det inte är min grej måste jag prova, eller?

Så därför tycker jag att själva argumenten som en del fäller efter att ha provat blir att de då försöker dissa twitter. Jamen det är här jag är lite frågande.

Men som sagt det är inte en stor sak för mig utan en kul grej som känns bra och svårare behöver det ibland inte vara och är det inte en kul grej som inte känns bra så skall man definitivt sluta upp det det vad det än må vara, men helt klart kan andra se mening i det några dissar och vice versa.