måndag 16 mars 2009

Stor släkt

Vilken rikedom det är att ha en stor släkt, det är inte alla som har det.
Själv har jag en bror och två kusiner.
Sen har några familjer utökats samtidigt som jag har bonusbröder osv, allt som allt är det ju lite fler än vi 4 kusiner men det är ju bara vi som är släkt och känner släktbanden på det sättet.


Mattes familj är större än Wallenbergs. Det är hur många människor som helst, ungdomar, barn, vuxna, äldre, pensionärer. En himla rikedom och på facebook fick jag en fråga i en quiz om hur jag helst spenderar min semester

Alperna
Ibiza
På landet med nära och kära
....
...

I många fall skulle jag tycka det är grym töntstämpel på att välja landet framför coola, äventyrliga, spännande saker utomlands.

Men bara tanken på att få åka till Åland gör mig alldeles varm, genom de sociala medierna har kontakten med dem förstärkts från att tidigare år legat i träda under vintern då vi stänger stugan på kobben till april och påsken då vi öppnar upp portarna igen.

Det är en härlig brokig familj och som ibland retar gallfeber på mig men det är aldrig tråkigt i deras sällskap. Samtalen är ofta stimulerande, utvecklande om än ibland aggressiva och där man inte alltid delar samma världssyn om det så är på EU eller Ålands möjligheter till självstyrande eller barnuppfostran, politisk tillhörelse eller om Gud finns.

Det är väldigt få som är tysta och som inte har en åsikt om något, diskussionslusten är mycket hög om man säger så. Men inte bara det, många är otroligt varma människor, sådana där helylle som bara är goa. Med helylle så menar jag inte att man inte röker, dricker, har one night stands och så. Det är ju inga eremiter, hur skall de då få input att diskutera om....

Men det finns en ganska hög människokärlek och absolut en väldigt hög samhörighet. Många av de yngre förmågorna har jag ju haft förmånen att få se växa upp.

Jag och Matte hade en tanke för herrans massa år sedan att vi skulle skriva ned på papper och klistra igen kuverten, där skulle vi cyniskt gissa vad många av syskonbarnen skulle bli när de blev stora. Detta utifrån vår hybris att vi kunde utläsa och se egenskaper som fanns där bakom tandlösa leenden.

Men tyvärr gjorde vi aldrig det, däremot minns vi givetvis våra diskussioner, men rättvisemärkt som jag är så vill jag även gärna ha haft det på papper som bevis...

Hur det går och hur det kommer att gå får vi väl se men givetvis har några överraskat och utvecklat helt andra personligheter än man tänkt sig. Det är helt sjukt i alla fall att de som lekte affär med massa papperslappar och skärgårdssnapsflaskorna kan jag själv gå och ta en öl med idag. Att vi kan snacka sex, förhållande och varför livet har valt att hata just dom. Förmånen att få ha varit med och höra hur snacket går, allt väldigt lite förändras samtidigt som alla tekniska förutsättningar och ekonomiska ändrats.

Så mars månad, en månad till och sen bär det av... och sen en hel sommar att se fram emot massa öl, grillande, diskussioner, gråt, skratt och tandgnisslande.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Det låter väldigt mysigt, och jobbigt och irriterande. Mest av allt ganska nice..
grattis till en stor jobbig släkt. :)
kram kram

Anonym sa...

javisst är det en rikedom att ha stor släkt! Nackdelen är om den är utspridd i landet finns inte alltid möjligheter att träffas särskilt ofta. Jag har 5 systrar och 2 bröder utspridda i landet. Jag kan inte säga att jag har jättebra kontakt med alla utan det är vissa som jag träffar ofta, andra har jag endast telefon-mejlkontakt och har kompisar som jag har mera gemensamt med än mina syskon. Jag älskar dem alla på olika sätt. Vi träffas alla när någon fyller jämt etc och det brukar vara trevligt att prata minnen från barndomen, och även om man inte alltid delar samma syn vad gäller politik, kläder, smink, värdsläget, ekonomi etc. är det härligt att dra i hop alla med respektive och helst med barn, barnbarn men det brukar vara svårt att få till det. Ha det så häärligt på Åland! Hälsningar Katarina