De suger mer eller mindre livet och livsglädjen ur offren. De tar alla glada minnen vi har och lämnar oss med det värsta vi vet, pinsamma och psykiskt jobbiga ögonblick, våra värsta minnen.
De måste har varit framme hos de som brukar kallas energitjuvar, är det månne så att de träffat på dementorer. De där som ser ut som de sålt smöret och tappat pengarna, de som räcker finger åt bussen för att den kör sin sedvanliga sträcka och du på cykel råkade hamna lite i kläm.
Du som tutar ilsket på den förbipasserande bilen som inte förstår sig på meningen med blixtlås principen i storstäder. Du som klagar, klagar, klagar, klagar på sen utbetalning av lönen, av kollegor som inte gör som dig och på butikskassörskan som inte ge fullgod service och mest pratar med sin kollega i kassan brevid.
Du som i veckan surt, kastande slog dig ned på golvet på uppsalapendeln, smällde med din väska, suckade, suckade, suckade för att det är dåligt med platser och som dunkade några gånger till med kropp, skor och väska... Jag hoppas det gjorde din resa lite lättare men för oss andra undrar jag vad du ville uppnå? Ska vi känna oss skyldiga till att vi kom i tid så vi fick en sittplats, skall vi upplåta den till dig som verkar förtjäna den bättre eller skall vi alla stämma SJ som har minst en kupévagn förlite mellan Uppsala och Stockholm i rusningstid?
Jag har skrivit om det förr men i somras kom vi in på samtalsämnet och där vi kom fram till att det finns miljöer där det känns som att dementorerna dragit fram och det är miljöer som inte känns så attraktiva och eftersträvansvärda att sukta efter. Umgängen eller rent frankt människor som gör en helt matt av blotta åsynen.
Jag är helt övertygad om att det är jag i vissa lägen, det kan vara du och du och du. Men det kan också vara ni, som aldrig kommer ur det negativa energifältet. Ni som fastnar där, jag minns faktiskt inte hur offren i Harry Potters värld återfår sitt fulla sinne, men de som fått livslusten ursugen verkar bli mer eller mindre koko. Det verkar inte finnas någon form av återvändo.
Det är ju en fiktiv värld med fiktiva händelser så jag hoppas att de som idag hamnat i dementorernas klor i verkliga livet, de så kallade energitjuvarna får insikt och tar reson och försöker ge lite, ett leende till sig själv när man stiger upp. En positiv kommentar och en inställning om att idag är en annan dag?!!
Det är märkligt vad provocerande det kan vara för andra att man tar saker lätt och är glad, vilket gör att jag lätt blir negativ själv. När jag som i våras fick kommentaren att vad jag verkade ta lätt på en massa saker som jag då inte såg något komplicerat eller konstigt med så verkade det bara så mer frö för vissa att bryta ned min inställning. Vilket de tyvärr lyckades med och då även med hjälp av andra komplikationer Det är väl här jag eftersöker föregående inläggs balans, att jag då inte själv åker raketfart mellan svart och vitt utan stannar lite längre i gråzonen och inte låter mig påverkas så lätt.
Hahaha, skulle så gärna vilja skriva... att egentligen... är jag en glad människa... *ASG*.
Jag ÄR en glad människa som har väldigt lätt för att pendla mellan heaven and hell och jag undrar vad det heter däremellan för det är dit jag är på väg!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar